Tuesday, 29 September 2015

Frugal1200


Den tappre Starkater, älskade enkelhet, "och han var afvog mot all omåttlighet i måltidsväg. Han feste sig icke vid njutningen, visade sina handlingar alltid vördnad för dygden och efterliknade i återhållsamhet gamla tiders sed; han eftertrådde blott en landtligt enkel kost och kände vedervilja mot de omkostnader en dyrbar måltid kräfde. I det han alltså avskydde allt slags slösaktigt lätsinne beträffande måltider och själf åt rökt och härsken mat, fördref hand hungern med dess större smak, med ju enklare rätter det skedde. Han ville icke genom smittan af främmande folks njutningsmedel, liksom genom en slags oäkta sötma, låta den sanna dygden slappas i styrka eller genom ovanliga utsväfningar i svalg och dryckenskap adskaffa den gamla tarfliga enkelheten som lefnadsnorm. I öfrigt var det honom motbjudande, att man till ett och samma mål bekostade både stekta och kokta rätter. Han betraktade såsom något vidunderligt den föda, som tillredts i köket ångor, och som kockens skicklighet hade försatt med mångahanda olika blandningar. ...

Med sådana skäl alltså övertygade han en mängd människor till måttlighet och nykterhet och andra dygder, så att ganska många funnos hvilka sades aldrig ens unnat sig att smaka en rusande dryck. De ville icke, att återhållsamheten, som är tapperhetens styrkebälte, skulle förkväfvas genom vällefnad."

Olaus Magnus skrev i landsflykt i Rom, sin bok om Historia om de nordiska folken (1555) (sid 211-213 i utgåva av Olaus Magnus och John Granlund (red). Citatet ovan kommer från bok 5 kapitel 14 och Olaus Magnus citerar Saxo "den danska häfdens frejdade tecknare".

Saxo Grammaticus levde från circa 1160 till efter 1208 men skrev om tidigare händelser inom det danska kungariket. I sina egna ögon var han historiker.

Idag bör han närmare betecknas historieskrivare och hade han levt nu hade han skapat sig sin berömmelse genom att publicera vandringsmyter.

No comments:

Post a Comment